[…]
Och nu: vattenvidden, utan dörrar, den öppna gränsen
som växer sig allt bredare
ju längre man sträcker sig ut
Det finns dagar då Östersjön är ett stilla oändligt tak
Dröm då naivt om någonting som kommer krypande på taket och
försöker reda ut flagglinorna
försöker få upp
trasan -
flaggen som är så gnuggad av blåsten och rökt av skorstenarna och
blekt av solen att den kan vara allas
Men det är långt till Liepāja.
T. Tranströmer "Östersjön" (1974)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar