Hur kan ett tunt
regn ändå falla fastän himlen ligger söndersjungen i strimlor, varifrån kommer
vätan som nu tynger markens krusiga remsor. De löser upp sig i diset, förtätas,
flyter och klistras mot trädstammar och husväggar. En böljande massa där moln och planeter blandas, trögt flyter den fram över torget. Det blir vita kanter kvar när den sedan sjunker undan. Högvattenlinjer: här stod himlen som högst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar